Mossagårdsbladet

 Mossagårdsbladet vecka 17

Gröna påsken!

Högtiden utan alla måsten. Helgen där vi tillåts fira genom att bara njuta av världen är som den är. Njuta för att allt som vi saknat faktiskt kommer åter. Ljuset, citronfjärilen, värmen i ansiktet och koltrastens sång som överfaller våra ömma hjärtan i friska vårkvällen. Om man har lust (men bara om man har lust) slätar man till några gula påskservetter från förra året, kokar några ägg, pyntar med lite björkris och bjuder in någon som finns nära till hands och som man brukar bli glad av. Hur man än gör så firar man påsk och det finns ingen som ens ifrågasätter själva firandets from, vill vi minnas. - Påsken äger!

Påsken är också den helg då alla blir självklara naturvänner. Även den mest ”hårdkokta” stadsbo kan ystert hylla naturens bubblande livfullhet med ett ”fan va gött me lite vår” Alltså man kan inte låta bli fast det inte alls tillhör ens image. Allt detta talar väl sitt tydliga språk. Vi är alla egentligen chanslöst förälskade i naturens variationsrikedom och skönhet. Ja, vi vill ha många arter som gör vårt liv mer njutbart helt enkelt.

Tänker man ett steg till så innebär det också att alla vill ha ett ekologiskt jordbruk eftersom det ger förutsättningar för just en högre mångfald. Eller? Flera olika sorters gräs, blommor, insekter, fåglar och fiskar ges en större chans till överlevnad i det ekologiska lantbruket. Så vi fortsätter väl helt enkelt att göra det alla vill, fixar större mångfald.

En riktigt Glad påsk!

Önskar vi på Mossagården

En symfoni till Morotskakan

Morotskakan är en klassiker för oss på Mossagården. Det hela började med att vi ställde ut på Malmöfestivalen, någon gång på tidigt 90-tal och serverade kakan med kaffe för 10 kr. Vi stod då bredvid Lars Andersson, en miljöprofil på den tiden, då han hade ett TV-program som hette Effekt som lyfte miljöfrågorna ur olika aspekter. Efter att vi varit med på Malmöfestivalen och sålt kakan (receptet fick man med sig hem) såg vi att Konsum tryckt upp receptet och delade ut i sina butiker. Det var lite kul, tyckte vi, nog är den god alltid… Receptet är ursprungligen med glasyr, men vi tycker att det som passar allra bäst till är naturell yoghurt. Receptet på morotskakan hittar ni på nästa sida. Lars Andersson drev vid denna tidpunkt även en livsmedelsbutik vid namn Fokus, där han tidigt erbjud ett stort sortiment av ekologiska produkter på en bra plats i hyllorna och i kyldisken. Men, han gjorde mer än så… De produkterna han inte ansåg vara bra men som ändå sålde mycket, de hängde han långa remsor med svart plast framför. Man kunde alltså handla, men man fick fösa undan den svarta plasten för att komma åt varan. Smart! Det gäller att göra det enkelt för oss att handla rätt saker. I vår gårdsbutik finner ni enbart ekologiska varor, så vi behöver ingen svart plats. Varje fredag håller vi öppet mellan kl. 11-18 och varje lördag mellan kl. 11-16. Vårt sommarcafé håller för tillfället vinterstängt, men då det känns som att den stränga vinterkylan äntligen är på väg bort så börjar vi förstås att fundera på när vi ska öppna igen. Vi börjar bli sugna på att åter börja baka morotskakan, chokladkakorna, kumminbröden, koka lunchsoppan mm. Då vi är mitt inne i vårbruket och just nu även skördar palsternackorna som såddes förra året (tänk att det är nyskördade palsternackor i er låda!) så har vi att göra april ut. Den 6-7:e maj och 13-14:e maj åker vi ut på Skåne Lyfter turnén med vår Smoothiecykel. Nedan ser ni vart vi är de olika dagarna: Kristianstad Fredag 6 maj, kl. 11.00-16.00, på Stora torg Sjöbo Lördag 7 maj, kl. 11.00-16.00, på Gamla Torg Ängelholm Fredag 13 maj, kl. 11.00-16.00, på Stortorget Malmö, Lördag 14 maj, kl. 11.00-16.00, på Stortorget Därefter tänkte vi öppna vårt café! Så sikta in er på den 20-21:a maj. Det blir ca en månad innan vår festival går av stapeln, 17-19 Juni, så man kan också få en chans att se festivalområdet växa fram. Och njuta av morotskakan, förstås!

Vi ses i vår och sommar!

Ebba-Maria Olson, Mossagården

Vi är igång – ni kan vara lugna – det blir en Mossagårdsfestival 2011!!!! Som det ser ut nu kommer vi att fortsätta att köra festivalen helgen innan midsommar, precis som förra året och den helgen kan ni spika framöver! Så hoppas vi på en tidig sommarvärme under den helgen… Vi har hittills haft bra väder i princip varje festival, tom den helgen då det åskade och regnade i hela Skåne – utom just i lilla Veberöd. Jag minns speciellt Bob Hanssons framträdande som började med en blixt från himlen, vilken entré, och regnet som samtidigt uteblev…

Årets festival blir fjärde gången gillt för oss. Festivalen går av stapeln på Mossagården, vår 1800-tals gård, och genomsyras av de ekologiska tankegångarna tillsammans med vackert artisteri, begåvade musiker, konst i alla dess former och många aktiviteter med lek, spel, djur, hantverk mm för hela familjen och speciellt barnen. En upplevelsefestival mitt i naturen och för hela familjen. Festivalen började som en jubileumsfest för er grönsakslådskunder, då vi firade att man i södra Sverige kunnat prenumerera på ekologisk mat från oss under 10 år.

Till Mossagården tillhör 60 hektar mark med skog, åkrar och ängar och det är inom en del av denna yta som festivalen ligger på. En av våra ambitioner med festivalen är att all el som används inom festivalområdet ska produceras inom området, allt för att arbeta med miljöfrågorna från olika aspekter. Mossagårdsfestivalen är en festival med ett stort hjärta och engagemang som grundpelare. Musikaliskt är utbudet brett under festivalen. På fredagen introducerade vi förra året ett nytt tema, opera möter hårdrock då operauppträdanden alternerade med hårdrocksband och detta år kommer vi att utveckla detta koncept, dels genom att erbjuda nya hårdrocks- och operaföreställningar men också erbjuda föreställningar som inkluderar båda dessa musikgenrer. De är ganska nära besläktade trots allt, hårdrocken härstammar ur den klassiska musiken.

Vi arbetar med årets festivaltidning och årets artist- och biljettsläpp är den 1 april 2011. Till dess får alla ni som är nyfikna kika runt på hemsidan, www.mossagardsfestivalen.se, som löpande kommer att uppdateras med nyheter. Väl mött i Veberöd i sommar!

Ebba-Maria Olson, Mossagården

Magiska enzymer

Det kanske viktigaste tillskottet som groddar förser kroppen med är enzymer. Enzymerna i groddar är ett speciellt protein som hjälper kroppen att ta tillvara näringsämnena i maten och höjer den livgivande enzymaktiviteten i kroppen. Enzymer i mat finns bara i råa livsmedel och även om alla råa livsmedel innehåller enzymer så är groddade frön, säd och baljväxter de som innehåller mest, eftersom groddning drastiskt ökar enzyminnehållet. Groddar bevarar kroppens matsmältningsenzymer, vilket är ytterst betydelsefullt för vår hälsa, men hur går detta till?

Groddade bönor, spannmål, nötter och frön mycket lättsmälta eftersom groddningsprocessen bryter ner stärkelsen till enkla kolhydrater och proteinet till fria aminosyror, så att kroppens egna matsmältningsenzymer inte behöver arbeta så hårt. Om man någonsin haft bekymmer att äta bönor, så kan man grodda dessa och helt undvika besvär. Men kanske det viktigaste som groddar förser kroppen med är enzymer som hjälper till med matsmältningen. Enzymerna i groddar är ett speciellt protein som hjälper vår kropp att ta upp näringsämnena i maten och höjer den livgivande enzymaktiviteten.

Födoämnesenzymer finns bara i råa livsmedel och även om alla råa livsmedel innehåller enzymer så är den enzymrikaste maten groddade frön, spannmål, och baljväxter. Groddning ökar enzyminnehållet i dessa livsmedel avsevärt, i vissa fall så mycket som fyrtio gånger jämfört med före groddningen. Dessa enzymer bryter ner proteiner och kolhydrater. De framställs normalt av kroppen, men finns också i stor koncentration i groddar. Forskare har visat hur enzymerna hjälper oss med nedbrytningen av proteiner, kolhydrater och fetter som ätits vid samma måltid genom sin aktivitet i både saliven och den övre delen av magen. Dessa enzymer kan ersätta och hjälpa kroppens egna enzymer, och detta är mycket betydelsefullt. Matsmältningen har hög prioritet i vårt system och kroppen framställer en stor mängd matsmältningsenzymer när de saknas i maten. Kroppens förmåga att framställa dessa enzymer minskar när vi blir äldre och när detta händer minskar även förmågan att tillgodogöra sig vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Forskare har också visat att denna försämring av kroppens förmåga att framställa tillräckligt med enzymer beror på tidigare överproduktion av matsmältningsenzymer under många år. Detta är en av anledningarna till reduceringen av enzymer i våra celler när vi blir gamla. När enzymaktiviteten minskar i cellerna accelererar åldrandet pga. den skada som de fria radikalerna orsakar vilket gör oss allt mer mottagliga för sjukdom. När vi får enzymer med maten behöver inte kroppen själv producera sådana koncentrerade matsmältningsenzymer. Därigenom ökar aktiviteten i alla kroppens övriga enzymer.

Att äta enzymrika födoämnen som groddar hjälper vår kropp att producera andra enzymer så att de kan ligga på en adekvat nivå hela livet. Ju högre enzymaktivitet, desto friskare och biologiskt yngre kommer vi att vara. Eftersom för tidigt åldrande i stor utsträckning orsakas av brist på enzymer, kan den processen saktas ner genom att äta massor av enzymrik mat varje dag tillsammans med ett adekvat intag av vitaminer och mineraler. Groddade frön, spannmål, och baljväxter är de mest kraftfulla födoämnen som finns.

Biofach – Världens största Eko-mässa!

Nästa vecka är det den årliga ekofesten i Nürnberg! Det är årets höjdpunkt där man träffar och knyter kontakter från hela världen. Under de 10 mässhallarna på sammanlagt 45 000 m2 kan de ca 45 000 besökarna finna information och inspiration i någon av de 2 500 utställande företagens monter. 830 av dem är tyska företag. Mässan är endast öppen för fackfolk, dvs. även besökarna kommer från olika företag och när alla världens ekologiska företagare möts under gemensamma tak, då kan man inte känna annat än glädje! Man känner att alla som väljer ekologiskt är en del av den globala lösningen för miljön.

Jag och Jordan från Mossagården kommer att åka dit och försöka hitta något intressant. Vi ska träffa våra leverantörer av frukt, grönsaker och kolonialvaror. Det är ett bra tillfälle att träffas. Oftast pratar man bara i telefon med dem när man beställer varor. Det är bra att kunna diskutera fram nya lösningar om transporter och vilka nya varor som finns och allt annat. Jag ska bl.a. försöka hitta nya ekologiska arbetskläder till oss här på Mossagården. Jag lär väl testa några ekologiska öl också.

Vi säljer en del ekologiskt vin, öl och storsäljaren mjöd till Systembolaget och till flertalet restauranger. Så att titta in i vin- och sprithallen är helt berättigat. Men det finns ju allt mellan himmel och jord, så det blir lite att gå igenom.

Christer, Mossagården

Det finns saker man vill slippa!

I takt med att media rapporterar om hur köttproduktionen många gånger går till, ökar efterfrågan på KRAV-märkt kött. Jag tror att det är många som upptäckt att det är faktiskt ganska mycket man slipper bekymra sig över när man väljer att äta KRAV-märkt kött. Man slipper fundera på om där är rester av antibiotika i köttet eller för den delen några resistenta bakterier i omlopp. Tankarna på om djuren fått vara ute i friska luften är inte heller något att grunna på. Långa djurtransporter och stress är också minimerat.

Jag slipper fundera på om djuren fått äta sojaprotein importerat från något land där man har plöjt upp savannen för att odla soja till våra kor och nötdjur. Och detta bara för att de skall växa snabbare och bli lite större så att köttet blir mer ”prisvärt” som det heter. Visst slipper vi en hel del tokigheter men inte nog med det, vi får en hel del också. Ekologisk köttproduktion håller våra betesmarker öppna på ett sådant sätt att vi kan behålla vår flora och fauna. Utan naturbetet skulle många av våra kära blommor och insekter som vi så vackert sjunger om för våra barn, inte ha någon stans att vara. Betet håller ner gräs som annars skulle tränga ut de blommor som är känsliga för konkurrens.

Vad får vi mer? Jo, en skön känsla i magen av mättnad som blir ännu bättre av att man vet att djuret har haft det bra.

Demeter

Demeter (grekiska Δημήτηρ) var en fruktbarhets- och skördegudinna i grekisk mytologi, som dyrkades framför allt i nuvarande Elefsina. Demeter var en av olymperna, de främsta av gudarna i grekisk mytologi. Hon var åkerbrukets gudinna och väldigt lantlig. Enligt de allra först teorierna, redan från antiken, symboliserar myten planterandet av sädeskornet i jorden som sedan åter spirar. Thesmophoria som också sammankopplas med Hymn till Demeter var en annan rit som utfördes till Demeters och Persefones ära och denna rit var exklusiv för kvinnor. Även olika skördefester, som beskrivs som glada och lantliga festivaler tillägnades Demeter.

Nu några veckor framåt har vi potatis och ägg från Solmarka gård som driver ett biodynamiskt lantbruk och är Demetercertifierad. Demeter är ett internationellt nätverk av kontrollorganisationer för biodynamiskt odling och dess produkter. Från jord till bord. En biodynamisk odlare är samtidigt en ekologisk odlare. Samma krav som ställs för en ekologisk produktion gäller också för en biodynamisk. Den biodynamiska odlingsmetoden eftersträvar att skapa ett sunt jordbruk och hälsosamma produkter. Men biodynamisk odling innehåller så mycket mer. Inte minst hur du som odlare väljer att förhålla dig till din gård.

Demeterreglerna skiljer sig från de ekologiska genom sitt synsätt på gården som en individuell enhet. Avgörande för detta är ett resursbevarande kretsloppstänkande där växtodling och djurhållning balanserar varandra för att så långt det är möjligt skapa en självförsörjande gårdsorganism. Endast hela gården kan certifieras (i motsats till en särskild gröda eller yta) och specifika metoder och naturliga preparat används för att främja jordens bördighet, växternas vitalitet och djurens hälsa. Skonsamma förädlingsmetoder och hög kvalitet på råvaror leder till äkta produkter med högt näringsvärde.

Smart!

Jag upphör aldrig att förvånas över sambandet att det som är bra för miljön nästan alltid är bra för vår hälsa, och oftast även för plånboken. Genom att gå eller cykla i stället för att åka bil får vi gratis motion och - förhoppningsvis – frisk luft, genom att köpa kläder second hand slipper vi de kemikalier från infärgning och malskydd som annars tar många tvättar att bli av med, genom att dela bostad med flera blir livet roligare (om de är snälla).

Att ekologisk mat inte bara besparar miljön, utan även våra kroppar, otrevliga gifter, är väl en självklarhet för Mossagårdens kunder. Fler och fler forskare enas också om att ekologiskt innehåller mer näringsämnen, så att det är bra för hälsan kan inte bestridas. Men när det kommer till plånboken blir det vid första anblicken knivigare, för visst är ekologiskt oftast dyrare än konventionellt.

Lösningen på ekvationen stavas S.M.A.R.T. Förkortningen betyder: Större andel vegetabilier (Mindre kött och mer baljväxter (ärter, bönor, linser) ger betydande utsläppsminskningar. Djurhållningen står för nästan en femtedel av världens klimatpåverkande utsläpp. Produktion av baljväxter ger bara bråkdelen så mycket utsläpp – och priset för ett kilo hemkokta bönor är ca 10 kronor!). Mindre utrymme för "tomma kalorier" (I ett genomsnittligt hushåll går hälften av matpengarna till kalorier som ger mycket lite näring, tex alkohol, godis, chips). Andelen ekologiskt ökas (Genom övriga punkter spar man mycket pengar, vilket gör det lättare att ha råd med ekologiskt). Rätt köttval, rätt grönsaksval (Svenskt beteskött (betande nötboskap och lamm) hjälper till att bevara det öppna landskapet i Sverige, fläsk och kyckling kräver mindre energi-input/kg – välj lite av varje. Välj säsongens grönsaker och minska på ”växthusgrönt”. Rotfrukter och vitkål är vintertid både nyttigare och billigare än tomat/gurka). Transportsnålt (Hemtransporten är ofta största boven – så kör inte bil till affären stup i kvarten).

Se där – billigare, nyttigare – och mycket bättre för miljön!

Tomte, julklappar och ekologisk mat!

− Finns här några snälla barn? Jo, visst har barnen varit snälla! Snart får de sina klappar av tomten och ett lugn lägger sig i stugorna. Men det finns faktiskt snälla vuxna också som ger barnen osynliga paket. Vad är det för osynliga julklappar som samtidigt finns här men som också finns hos mängder av barn runt om i världen? Ja, vad kan det vara?

Jag önskar mig i alla fall att det kom en jultomte till alla dessa snälla vuxna. I säcken skulle det ligga bilder och siffror på den mängd bekämpningsmedel som de ekologiska konsumenterna har besparat barnen och deras familjer. Det blir ju en lite ovanlig julklapp, där gåvan är att man slipper få något, en osynlig julklapp, men som kan vara värd mer än något annat. Eller ännu bättre om tomten hade en glad hälsning från någon som odlar banan, apelsin, nötter, frukt, kaffe, te m.m. som har fått en sådan där osynlig julklapp. Äter man ekologiskt är det dubbel njutning, förstås, både vi själva och den som odlat får det giftfritt och hälsosamt. Och visst är det viktigt att gynna detta, oavsett var i världen som man befinner sig.

Vi på Mossagården vill tacka er för att ni varit med oss året som gått! Det är tack vare er vi gladeligen ger oss ut i snön och kan fortsätta leverera ekologiska KRAV-märkta varor. På KRAVs hemsida www.krav.se, kan du läsa mer om vart du kan hitta bra mat och KRAV-godkänd djurhållning. Läs gärna mer om hur just Du kan bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion/konsumtion och en frisk jord. Är du engagerad och vill passa på att föreläsa på släktmiddagen finns massor med inspiration att hämta. Som vi tidigare berättat sker leveransen vecka 51 och 52, en dag tidigare än normalt, på grund av Julafton och Nyårsafton. Undrar ni under kommande år hur vi hanterar en helgdag mitt i veckan, så klicka dig in på vår hemsida så finner du informationen på förstasidan. Är du väldigt tidigt ute och inte hittar någon information är du alltid välkommen att ringa eller maila till oss och fråga. Vi vill också önska er alla en riktigt god och skön jul! För det är ni värda!

Önskar Ebba-Maria Olson, Christer Ohlsson och alla som arbetar med och på Mossagården!

Barbbaietola di Chioggia

Polkabeta, även polkagrisrödbeta eller chioggia (Beta vulgaris ssp. vulgaris var. esculenta), är en underart till rödbeta i familjen amarantväxter (Amaranthaceae). Den ser ut som en rödbeta utvändigt, men delad är den polkagrisaktigt röd- och vitrandig. Polkabetor innehåller två färgämnen, ett gult och ett rödviolett. Mängden av dessa varierar mellan olika sorter och beroende av växtvillkor, ålder på betorna och såtid. Bladverket är kraftigt och rödaktigt.

Polkagrisbetan har mildare smak än rödbetan. Den används som vanlig rödbeta och är mycket dekorativ. Kokas den, försvinner den starka färgkontrasten och betan blir rosa. Betan (chioggia) är namngiven efter staden Chioggia i nordöstra Italienoch tillkom på 1800-talet. Polkabetan är mycket dekorativ och passar bra som råriven eller finstrimlad i sallad. Den kan även serveras tunt skivad med vinäger och olja eller som kokt med smör på.

Morotens historia är gammal. Det lär ha vuxit en röd variant i Orienten för 3000 år sedan. Den odlade moroten härstammar från vilda exemplar och har kommit fram genom att olika sorter korsats många gånger. Färgen har skiftat genom århundradena, från purpurfärgad vildrot som därefter blev gul och så småningom vit. Den orange moroten är fortfarande den mest vanliga. De gamla sorterna - vita, gula, röda och lila morötterna - har funnit vägen tillbaka tack vare deras utseende. Vita morötter är milda i smaken och innehåller inte betakaroten som många allergiker inte tål.

Vecka 47 finns det åter igen våra populära lammlådor. Det finns lammfärs, lammkotletter och mixad lammlåda. Beställ senast söndag på hemsidan.

Mvh Christer Ohlsson, Mossagården

Mjölksyrat från Tistelvind!

Nyttigheternas Rolls Roys. Det finns 11 olika

inläggningar att välja på, allt från den klassiska

surkålen till en fin bönsalsa. Ni hittar dem under fliken

mjölksyrade produkter.

Prova att byta ut det oförtjänt kära vita fikabrödet mot

en äkta energimacka. Gör så här: Hacka mjölksyrad

rödkål och blanda med keso. Klicka över blandningen

på en skiva grovt surdegsbröd och pudra över lite

örtsalt. Lyssna sedan riktigt noga till vad kroppen

säger till dig. Ett experiment som är värt att prova tror

jag, för med en sådan här macka i magen får du många

nya ”vänner”, som snällt jobbar på för ditt välmående.

Med tanke på de hyllmeter som skrivits om

mjölsyrebakteriernas välgörande effekter så känns det

nästan lite oförskämt att inte bjuda in dem till kalas.

Det är bara att öppna dörren till förnyelsens behag!

Det gör ju heller inget att hela produktionen

hos Tistelvinds är KRAV-godkänd och att alla

produkterna är gluten- och laktosfria. Tistelvind har

också en receptsamling som man kan beställa eller

läsa på deras hemsida.

Palsternacka (Pastinaca sativa) är en grönsak av

kategorin rotfrukter. Den har formen av en förvuxen

morot, men är vit till färgen. Smaken är mild men

karaktäristisk. Den är en vanlig grönsak i buljongkok

och grönsakssoppor, lämplig för gratinering och kan

kokas för att rivas till mos blandad med riven ost och

en aning mjölk. Den blommar under sommarens

senare del.

"Den som äter palsternackor, han går inte av för

hackor" är stroferna ur "Grönsaksätarvisan" från Klas

Klättermus.

Christer Ohlsson, Mossagården

Kålrot eller Swedes!

I min barndom var kålrot det samma som rotmos. Jag kan inte komma ihåg att jag åt kålrot på något annat sätt än just som rotmos. Den slank ner så snällt i magen i sällskap med den kokta och lite salta fläskläggen. För till rotmoset åt man alltid fläsklägg och inget annat. En riktig klassiker som numera är en sällsynt vardagsrätt. Antagligen beror det på att fläskläggen tar relativt lång tid att koka. Man skall vara rätt modig för att våga meddela den mattögda och vrålhungriga familjen att det ska bli rotmos och fläsklägg i kväll men att det kommer att ta några timmar. Har man tur biter familjen ihop och smyger i sig en tallrik ”nödfil”och skippar det stora hungergrälet. Men visst var det gott med rotmos och med lite planering så är det egentligen enkelt att göra. Överraska vännerna med vällagad husmanskost allá rotmos med fläsklägg, fjärran den vanliga tapasen.

I England kan man fram på hösten se handskrivna skyltar längs vägen där det står, Swedes och så ett pris. Jo, det är riktigt att de säljer så kallade ”svenskar” längs vägen, för i England heter kålrot swedes som betyder just svenskar. Så länge de kallar kålrötterna för svenskar och inte tvärt om är det väl ändå ok. Och jag kan trösta er med att anledningen till att kålrötter kallas för svenskar är för att man importerade dem från Sverige till England, inget annat. Det finns ett annat mycket trevligare engelskt namn på kålrot som är fritt från alla misstankar om kannibalism, rutabaga, vilket härstammar från ett gammalsvenskt ord för kålrot, rotbagge. Ett namn för kålrot som vi svenskar inte känner till längre men som tydligen har lyckats överleva i England.

På andra sidan bladet hittar ni kålrotsrecept, för nu för tiden går det bra att laga annat än rotmos av kålroten!

Christer Ohlsson Mossagården

En stor del av resursslöseriet är all mat som kastas för att den blivit dålig. Köp inte hem mer än du behöver är tumregel nr 1, men rätt förvaring ger också mycket bättre hållbarhet. För frukt och grönt finns en hel del knep som ger både bättre smak och hållbarhet. Bladgrönsaker som sallad, kryddörter och groddar är extremt känsliga för uttorkning. Dessa förvaras bäst i kylskåpet i plastpåse eller -burk – men de är också känsliga för stående vatten och kondens, som gör att de ruttnar. Genom att lägga lite fuktigt hushållspapper i botten på burken eller påsen så blir det hög luftfuktighet men ingen kondens eller stående vatten i botten, och grönsakerna håller sig vanligtvis krispiga och fräscha ca 1 vecka. Gurka måste också alltid förvaras i plast i kyl för att inte torka ut, tomater blir däremot godast om de får ligga framme på ett fat i rumstemperatur och mogna. Rotfrukter kan lagras mycket länge om de förvaras svalt, mörkt och med rätt luft-fuktighet.

Alla vi som saknar jordkällare kan imitera dess mikroklimat enom att lägga några sidor tidningspapper i plastpåsen med rotfrukter. Tidningspapperet fyller samma funktion som den sand man gärna lagrar morötter i: det tar upp och bevarar fukt som avdunstar från rotfrukterna och förhindrar att kondensvatten bildas. I vårt kallskafferi brukar rotfrukter hålla ca en månad på detta sätt. Rotfrukter som förvaras i enbart papperspåse skrumpnar däremot ganska snabbt ihop. Till skillnad från ovannämnda grönsaker har de flesta frukter genom sitt skal ett naturligt skydd mot uttorkning, och kan därför förvaras utan plast i rumstemperatur, tex. på ett fruktfat, i ca en vecka. Ofta är frukten inte helt mogen när man får hem dem, och den blir då också godare av att ligga framme.

Bananer, äpplen, kiwi, päron och avocado tillhör de frukter som kan förvaras i rumstemperatur tills de är ätmogna, under förutsättning att de inte är skadade. Citrusfrukter eftermognar inte på samma sätt, och i rumstemperatur torkar de snabbt, så lägg de flesta i kylen och ta fram några apelsiner i taget. Även lök lagras bäst ganska torrt – den kan gärna ligga öppet i en korg i skafferiet. I plastpåse finns risk att den möglar. Kom också ihåg det engelska ordspråket ”One bad apple will ruin the bunch” , som är sant rent bokstavligt. Har en frukt eller grönsak börjat mögla eller ruttna kommer svamp/mögelsporer snabbt att sprida sig till resten, så ta genast bort det som blivit dåligt, och tvätta gärna frukt som varit i närheten av det mögliga.

Ann-Sofi Eriksson, Mossagården

Mossagårdsbladet vecka 42

Ekologiskt lamm

Det naturligaste är att lammen föds rätt sent på våren för att ganska snart kunna gå ut på bete med sin mamma och växa sig stora på mjölk och bete över sommaren. För en ekologisk uppfödare innebär det här utmaningar. Betesmarkerna bjuder nämligen lammen inte enbart på mat utan också på betesparasiter.

I en ekologisk lammuppfödning använder man inte kemiska avmaskningsmedel i förebyggande syfte utan istället måste man ha mycket betesmark till djuren så att de kan byta bete ofta så att det inte går lamm på alla marker varje år. På det sättet minimerar man problemen med betesparasiter. Det är en fördel både för lammet och för människan som ska äta det att djuret inte behandlats med onödiga kemikalier. Men det är också en stor fördel för den biologiska mångfalden ute i hage och äng. Kemikalierester följer nämligen med träcken ut och sprids därmed på betesmarken och påverkar det myllrande livet av insekter, svampar och bakterier som tillsammans bildar hagens ekosystem och ser till att en ständig nedbrytning och återuppbyggnad sker. Många studier visar att ekologiskt skötta gårdar har många fler arter av fåglar, insekter och annat liv som håller kretsloppet igång.

Om man väljer att föda upp lamm helt eller delvis under vintern behöver man utfodra lammen med kraftfoder, t.ex. olika odlade sädesslag, soja, oljeväxter, bönor mm. På den ekologiska gården odlas fodret till djuren utan användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Detta är viktigt för det naturliga livet på och kring åkern och inte minst för hav, sjöar och grundvatten där till slut alla oönskade kemikalierester från jordbruket hamnar. Den största delen av fodret odlas också direkt på den ekologiska gården, vilket är positivt för klimatet då mycket kraftfoder annars odlas på andra sidan jordklotet och fraktas långt innan de når djur på en gård i Sverige.

Det används dock endast begränsade mängder kraftfoder i en ekologisk uppfödning. I ett resursperspektiv där jorden ska kunna förse alla människor med mat är det inte vettigt att föda upp djur med stora mängder foder som även människor kan tillgodogöra sig som föda. Gräs, örter, klöver och löv är den naturliga födan för lamm och det är positivt att djuren föds upp på så mycket gräs som möjligt eftersom köttet då innehåller mycket mer av de nyttiga Omega 3-fettsyrorna.

Till nästa vecka, 43, samt även vecka 45 finns det möjlighet att beställa 7-kilos lådor med lamm i vår ekobutik på nätet.

Ebba-Maria Olson, Mossagården

Mossagårdsbladet vecka 48

Vilken av veckans dagar gillar du bäst?

Svarar du torsdag? Då tycker du som jag! Kanske du dessutom har samma anledning att gilla just den dagen? Helt rätt! Det är dagen D för veckans Mossagårdslådor! Jag hämtar min leverans på Boutique Dermonie i Staffanstorp, som ägs av Maria Brink Alm. Hon hyser lådorna bland alla ekologiska hudprodukter och mysiga saltstenslampor som med sitt varma sken lyser upp butiken. Dessa speciallampor som tillverkats av äkta saltstenskristaller sägs fungera som luftrenare genom att de tillför luften minusjoner. På Mossagårdsfestivalen lyste just en sådan lampa upp en av logerna för artisterna – ett utlån av mig. Lampan glömdes bort när festivalen var över, och lite senare beslöt jag mig för att låta den stanna på Mossagården, där den nu gör tillvaron mycket behaglig för Pernilla, som jobbar med all administration.

Väl hemkommen öppnar jag först grönsakslådan, lossar andaktsfullt förslutningen till den blå prasslande påsen som skyddar de grönsaker som har valts ut för veckan. Spänstiga och fräscha ligger de där, färdiga att användas. Det bifogade Mossagårdsbladet tipsar om olika recept på baksidan, om nu idétorka skulle infinna sig. I fruktlådan gottar sig frigående äpplen med någon annan osminkad frukt för säsongen – just nu satsumas och päron. Det finns då ingen risk att det blir för lite fruktätande under veckan med så mycket frukt att välja på!

Just överraskningsprincipen lockar mig: att låta någon annan välja vad jag ska ha. Det gör att jag får prova på grönsaker jag inte skulle tänkt på att använda. Spaghettipumpa, som ingick i lådans innehåll för några veckor sedan – inte hade jag plockat på mig den i min livsmedelsaffär. Jag hade nog varit för feg. Men nu kokar jag upp den i bitar, enligt recept, drar med gaffeln i köttet som bildar spaghettiliknande trådar. Lite smör och kryddor och jag får mig till livs något jag aldrig smakat förut!

Mitt liv ändras sakta men säkert mot mer ekologiskt och rättvisemärkt; jag köper inte längre billiga flak med ägg från burhöns, efter att ha bevittnat en hårresande engelsk TV-dokumentär där Jamie Oliver lät tittarna få en inblick i allt om hanteringen kring äggproduktionen. Stackars burhöns. Vilket eländigt liv! Nej, jag tar mig hellre ut till Mossagårdens gårdsbutik där jag kan inhandla ekoägg från en gård i närheten – och avrunda med ett ”gofika i Trädgårdscaféet.

Att handla ekologiskt blir mer och mer en del av min vardag – bland annat med hjälp av Mossagårdslådorna!

Torun Sandberg, PR-ansvarig för 2009 års Mossagårdsfestival, och även ägare till matbloggen http://matnjutning.blogg.se  

Mossagårdsbladet vecka 42

I huvudet på Christer!

Denna vecka chansade jag på att inte importera några grönsaker för att jag vill ha svenska närodlade grönsaker i lådorna när jag komponerade ihop dem. Det gick jättebra och jag är stolt. Denna vecka kan tyckas att det bara är tunga grönsaker i lådan. Men att 10 veckor innan jul ha endast svenska grönsaker, förutom broccolin som är dansk och kommer från Köge, som ligger söder om Köpenhamn, och som nästan är svensk tycker jag är fantastiskt. Vi får väl hålla på Danmark nästa år i fotbolls VM i Sydafrika. Vem saknar tomat och gurka nu när det finns så många härliga rotfrukter som man kan äta. Rotfrukter är det hetaste på många restauranger nuförtiden. Det är också sista veckan vi har svensk sallad.

Nu när vi är de första som kör ut ekologiska varor med enbart biogasdrivna bilar vill vi gå vidare för att bli ännu mer miljömedvetna. Vi har bl.a. tänkt att vi ska försöka bli av med all plast och plastpåsar. Vi jobbar på att få in komposterbara påsar som är tillverkade av potatis och majs. Vi åker nästa vecka till Scanpack i Göteborg, som är en stor förpackningsmässa, för att se om vi kan finna bra miljömedvetna förpackningsalternativ. Vi hade tidigare majspåsar men de var tillverkade av genmodifierad majs, så det är ju inte bra.

Denna vecka finns det vindruvor och kiwi från Italien i lådorna. De transporteras med tåg från Verona till norra Tyskland där de hämtas och körs med lastbil drygt 25 mil till Mossagården. Klimatsmart, eller hur? Vi är jätteglada över att vindruvorna och kiwin åker tåg och kommer att fortsätta att handla så närodlat som möjligt och med så miljövänliga transporter som möjligt.

 Mossagården är nu också med i Peaceworks före detta IKU= internationellt kultur utbyte. Andrea från Honduras, Ricardo från Colombia och Josef från Ghana bor nu på gården och ska lära sig ekologiskt lantbruk, svenska språket och svensk kultur. Det är utmanande både för mig och dem. Så, om ni kommer ut till gårdsbutiken får ni kanske träffa dessa fantastiska människor.

Vi hörs!

Christer Ohlsson, Mossagården

Mossagårdsbladet vecka 41

Välkommen på Ekoäventyr!

Ekologin växer. Runt om i Skåne startar nya företag med ekologisk profil. Och med det gemensamt att de vill ge sina kunder produkter och upplevelser som håller hög kvalitet och samtidigt tar hänsyn till miljön. Det kan vara ett café i Ystad, en gårdsbutik utanför Borgeby eller en äpple- och biodlare på Österlen. Med fler ekobönder runt om i vårt vackra landskap och fler konsumenter som bryr sig och väljer ekologiskt kan vi skapa en mer hållbar framtid.

Ett steg i den riktningen är att visa upp den ekologiska mångfald som finns i Skåne. I lådan denna vecka kan ni finna den första utgåvan av ekoSKÅNE – den nya guideboken som tar dig runt till Skånes ekologiska smultronställen, som caféer, gårdsbutiker, restauranger, ekobutiker och ekofrisörer. En del av företagen är pionjärer och har varit ekologiska i mer än 30 år. En del företag är nystartade och har ett växande ekologiskt sortiment. Genom guiden vill Ekologiska Lantbrukarna välkomna till början av ett mer ekologiskt Skåne!

Mossagården är förstås med! Vi välkomnar er jättemycket till vårt nystartade trädgårdscafé! Vi har öppet fre-sön 11-18 och varje dag bakar vi nya chiabattabröd som vi fyller med ekologiska läckerheter! Vi serverar också chokladkaka med havtornsgrädde och Mossagårdens morotskaka. I gårdsbutiken kan man handla vår egen äppelmust. I caféet finns också Smoothiecykeln, som man kan trampa fram en riktigt klimatsmart smoothie med!

Utdrag från guiden:

”På Mossagården i Veberöd har det odlats ekologiskt sedan 1985. Den charmiga 1800-talsgården ligger inbäddad mellan pampiga ekar och lummiga beteshagar och det var här som Sveriges första prenumerationstjänst på ekologiska grönsakslådor startade när Ebba-Maria började köra ut dem i Skåne med sitt gamla hästsläp. Idag packas lådor varje vecka med allt från blöjor, tvål och delikatesser till hampolja, frukt och grönsaker från utvalda odlare. Lådorna körs sedan ut till kunderna i biogasdrivna bilar. Ett besök på gården med café, djur, jättegungor och gårdsbutik är en inspirerande upplevelse.”

Det pågår en massa andra roliga projekt på gården – och vi vill gärna att du ska kunna vara med och påverka och hjälpa till. Håll utkik på Mossagårdens hemsida för inom kort kommer vi att introducera en idéflik, där tanken är att vi tillsammans kan spåna fram de miljöbästa alternativen, t.ex. nya energilösningar, som kan vara nydanande och bidra till en mer hållbar framtid!

Ebba-Maria Olson, ekovisionär

Mossagårdsbladet vecka 40

Satsa på framtiden!

I december sker COP 15 i Köpenhamn, en avgörande sammankomst för de närmaste årens klimat agerande. Som säkert alla vet är det bråttom att få vårt klimat, vår livsmiljö och vår biologiska mångfald i balans. För vi, liksom andra djur är totalt beroende av vad naturen ger oss i form av vatten, mat, syre och andra råvaror. Reklam och veckotidningar handlar mycket om hur vi kan nå skönhet, hälsa och lycka. Men kan man leva lycklig, hälsosam och samtidigt klimatsmart? Kan man bete sig så att man ökar sin hälsa och livskvalitet, men inte påverkar klimatet eller naturen destruktivt, och samtidigt sparar pengar? Ja! Och det är enkelt!

Men det kräver en helomvändning i samhällets nuvarande tankesätt och normer. Det är bara att sätta igång här och nu. Och lyssna på dina mänskliga grundbehov. Och inse vad du behöver reflektera över; och föra dialoger med andra om. Vi mår bra av förhållningssättet att vilja göra gott för andra och oss själva. Vi behöver börja tänka långsiktigt och globalt, och inse att alla människor hör samman; att allt på jorden samverkar. Vilka är då våra mänskliga grundbehov? Och vad säger modern forskning om vad som kan bidra till att göra oss lyckliga och friska, och som inte skadar klimat och ekosystem? Jo, det som gör oss människor och indirekt vår livsmiljö välmående, är när vi visar omsorg och vårdar våra relationer till andra människor och den natur som omger oss.

Det handlar om att tillfredsställa våra mänskliga grundbehov; och vårt förhållningssätt till oss själva, andra och vår omvärld. Som inte skadar natur och klimat. Det handlar om demokratiska hållbara stadskick. Det är viktigt att inse att vad vi som enskilda medborgare gör och inte gör spelar roll. Vi kan påverka framtiden om vi förenar oss, engagerar oss och kommunicerar med dem som har makten. Talar med EU politikerna om orimligheten i att det är ca fem gånger så dyrt att ta tåget inom Europa som att flyga. Trots att varje passagerare som flyger påverkar klimatet 300 gånger värre än om de hade åkt tåg. Vi kan påverka genom att plantera träd, skydda regnskogar och korallrev. Ge bort träd i dop- bröllops- och födelsedagsgåvor, odla kolonilotter, undvika rött kött och mejeriprodukter (som avger mycket växthusgasutsläpp). Vi kan påverka utvecklingen positivt och inspirera andra genom att ta cykel, buss och tåg i stället för bil och flyg. Välja miljövänlig el, handla second hand och bo mindre – tillsammans! Genom att tänka långsiktigt och i solidaritet med framtida generationer.

Kom till Stortorget i Lund kl. 11.00, lördagen den 24 oktober och delta i cykelmanifestationen eller sångmanifestationen kl. 11.30 för klimatet och upptakten till COP 15 i Köpenhamn den 7 december! Sjung och cykla med oss alla för klimatet och naturen! Visa att du bryr dig! Vi kan ännu bada i havet, dricka vatten ur kranen, åka skidor om vintern och se bin och fjärilar fladdra över blommorna. Vi hoppas också att våra barn och deras barnbarn ska kunna göra det samma.

Annika Tibblin, leg psykolog, master i hållbarhets- och miljövetenskap, driver Symbolica, klimatambassadör för Naturskyddsföreningen

Mossagårdsbladet vecka 39

En delikat ekologisk chokladboll!

Få kakor är så populära i Sverige som chokladbollen! Som barn minns jag de kladdiga fingrarna och att det var lika gott att sätta i sig smeten direkt som det var att rulla dem i kokos och äta de färdiga och förhoppningsvis runda små bollarna. Chokladbollen har genom tiden varit en omdebatterad kaka och det har funnits olika förslag på vad denna kakao-kaka ska heta. Min fundering idag är en helt annan. Idag är det är nämligen inte helt säkert att man gör sina egna chokladbollar utan man köper istället en smarrig boll ute på ett fik eller liknande och då finns det en annan frågeställning - ska det vara en ekologisk chokladboll?

I början av min karriär tänkte jag att för att den ekologiska utvecklingen ska skynda framåt måste det finnas fler ekologiska aktörer på marknaden och även fler ekologiska livsmedelsförädlare. Nya företag och entreprenörer som engagerar sig i miljö och ekologi och som tar fram ett nytt ekologiskt sortimentsutbud. Men sedan har jag börjat fundera vidare. Ekologi och miljö handlar för mig om att hushålla med resurser och att ta tillvara på det som finns och försöka göra bättre. Och att redan befintliga livsmedelsindustrier vill gå in på den ekologiska marknaden och bredda sitt sortiment med nya ekologiska varor ser jag som något väldigt positivt. Vi når ett högre ekologiskt mål snabbare om vi dels välkomnar nya ekologiska aktörer som kan ta marknadsandelar, samtidigt som vi stöttat de som redan finns till att ta nya steg, och ett nytt ekologiskt initiativ.

För mig är chokladbollen just nu en symbol för denna utveckling. Inför Mossagårdsfestivalen 2009 var vi sponsrade av företaget Delicato med deras nya KRAV-märkta chokladboll. Vi blev förstås jätteglada över att det nu finns ett ekologiskt alternativ och efter en smakbit var vi nöjda – jättegod! Denna ska vi såklart sälja i både i trädgårdscaféet och i Ekobutiken på nätet. När jag sedan undersöker hur det går med försäljningen av KRAV-bollen med Delicatos marknadsansvariga får jag ett trevande svar; den säljer inte så bra och den kostar mycket i tillverkning jämfört med övriga produkter. Det är t.o.m. tveksamt om de kommer att fortsätta med tillvekningen av den. Min tanke blir då att jag så gärna skulle vilja stödja de som gör ekologiska fotspår på marknaden och därmed hjälpa till för att öka försäljningen av Delicatos KRAV-boll.

Så, vad göra? Jo, jag tänkte så här, jag ägnar ett nyhetsblad åt denna lilla delikata boll, så är mitt förslag att gemene man gå ut i sina kanaler; mackar, livsmedelsbutiker, fik och på alla ställen som det säljs Delicato kakor och frågar efter den KRAV-märkta Delicatobollen. Så kanske vi tillsammans kan stötta den ekologiska marschen och att bollen tas in i sortimentet på fler ställen. Jag tror säkert att det finns fler företag som Delicato som vill utveckla ett ekologiskt sortiment men som möts av svårigheter med att få ut produkten på marknaden och att man då drar slutsatsen att marknaden inte finns. Men visst vill vi ha fler ekologiska produkter på marknaden – så använd konsumentmakten! Den är större än man tror…!!

Ebba-Maria Olson, grön ekobonde med kakaobruna fingrar

… och Dart ligger och rullar sig i gruset och blir kliad på magen av Jordan

Mossagårdsbladet vecka 37

"En pärla som förtjänar ett långt liv" Ystads Allehanda

Nu har det gått en dryg månad sedan festivalen avslutades och jag kan visa er några av de reaktioner jag fått på den som gör det värt att arrangera den. Utöver de nedan har jag givetvis fått en oerhörd mängd positiva och upplyftande hälsningar muntligen från folk, men de jag tar upp här är endast några skrivna, eller publicerade..;

I Ystads Allehanda summerade Emil Sandgren den 4 september i år, sommarens höjdpunkter under rubriken "Toppar och floppar i sommar". Här utnämndes festivalen till "Sommarens mysigaste höjdpunkt"..; - ”Mossagårdsfestivalen, den lilla ekofestivalen utanför Veberöd, charmade besökarna med sympatiskt flum, massor av barnaktiviteter, en hampalabyrint, ett läckert festivalområde, god ekologisk mat och en samling fina artister.” - Emil Sandgren

Nilla Nielsen, vår kära och populära artist skriver: - ”Mossagårdsfestivalen är ett av mina käraste sommarminnen och jag har haft äran att spela på den två somrar i rad nu och ser redan fram emot nästa. Jag tycker det är helt underbart att Festivalprinsessan Ebba och hennes vänner håller en ekologisk festival och jag hoppas att vi ses där allihop nästa sommar också. Underbart är att känna att världen är på väg att bli en bättre plats, fler och fler liknande festivaler poppar upp runtom i landet, medvetenheten ökar, livsstilar ändras och det är vi tillsammans genom våra val som förändrar världen. Tack för att ni finns och väljer med hjärtat...” - Nilla Nielsen

Festivalen kommer igen 2010, 18-20 JUNI!

Med detta och mycket mera i ryggsäcken blickar vi nu vidare mot nästa år - festivalen 2010, som kommer att gå av stapeln en månad tidigare, den 18-20 JUNI. Vi hoppas att vi kommer att kunna locka ännu fler besökare, ha ännu fler aktiviteter för hela familjen och att alla ska trivas i denna gemensamma ekofest!

Ebba-Maria Olson, virtuell ekobonde

... och Dart ligger nu och sover på Jordans arbetsstol

Mossagårdsbladet vecka 36

Ekorundan — 5-6 september!

Kom och besök Mossagården i helgen! På Ekorundan kan man bl.a. ta en fika i vårt nyöppnade trädgårdscafé, trampa ihop sin egen smoothie på vår ”Smoothiecykel”, handla frukt och grönt i gårdsbutiken och klappa våra djur. Du kan t.ex. träffa Melker som här berättar lite om sig själv:

Jag är ett väldigt fint värmländskt skogsfår. Vacker är jag också! Kolla in mina perfekta horn! Lördagen den 1 augusti flyttade jag från Stenshuvud till Mossagården.

De hade väldigt besvär när de skulle lasta mig i lastbilen, och de band mig så jag inte skulle falla och skada mig på vägen. Givetvis tog jag mig loss och när vi kom fram och de öppnade dörren tittade jag ut och sa ”HEJ” fast i människors öron låter allt jag säger som ”Bääää”. Funderar på att lära mina nya människor lite bra läten.

Min hage var helt OK när jag kom, men sen blev jag lite trött på den och efter en vecka tyckte jag det skulle vara kul att se sig om lite. En liten knuff på staketet med hjälp av mina fantastiska nackmuskler gjorde att staketet la sig ner så jag kunde kliva ut.

En liten tur hann jag gå, innan någon upptäckte mig och sen fick jag gå i en hage med trevligt sällskap av två mindre djur som heter Berit och Roland. Vi pratar inte samma språk men det var kul med lite sällskap.

När min egen hage var lagad fick jag flytta dit igen. Gick och funderade lite på vart alla människor tog vägen som försvann runt hörnan där min hage slutar. Efter en vecka hade jag funderat klart och bestämde mig för att följa med en människa och kolla. Det tog lite längre tid än jag tänkt, att riva staketet, så när jag väl var ute var människan borta.

Jag hittade en jättefin gräsmatta med ett äppleträd och där tog jag en paus. Mumsiga äpplen! Några små människor och ett par stora kom ut och klappade mig och pratade med mig och det var hur mysigt som helst.

Mitt i allt ihop kommer lastbilen med mina egna människor, och jag blev jätteglad att se dem. De hade en spann med sig med något som var ännu godare än äpple, så då var det bara att hoppa in i lastbilen och åka tillbaka.

Skönt att komma hem igen och jag sov väldigt gott efteråt.

Nu har mitt staket blivit väldigt noga uppsatt med el-trådar och jag orkar inte hoppa över. Så kom gärna och klia mig på huvudet och bakom öronen, det gillar jag!

Susanne Leander, djurskötare / Susanne Kuhn

Mossagården

Mossagårdsbladet vecka 35

Smoothiecykel på turné

Den är snygg, skojig och riktigt klimatsmart! Har du mött vår Cykelsmoothie - en ekologisk dryck! Under årets Mossagårds-festival fanns det mer är bara musik- och kulturinslag att ta del av. Bland alla marknadsstånden - där ekologiska kläder och grönsaker trängdes med information om biogas - fanns det ett bås som pryddes av stora KRAV-flaggor. Och framför disken stod... en chockrosa damcykel. En udda syn, som blev ännu uddare när man upptäckte hushållsmixern som svetsats fast ovanför framhjulet.

Det handlade helt enkelt om en uppfinning - smoothiecykeln. Cykelns generator hade fästs vid en turbin som drev mixerns skärblad runt för varje cykeltramp. Festivalbesökarna kunde för en billig peng komponera ihop sin egen fruktdrink från smarriga KRAV-frukter och sedan själva mixa ihop den, med gammal hederlig benmuskelkraft. Kvinnan bakom idén är Mossagårdens sponsoransvariga Matlinah Omati.

- Vi använder så mycket elektricitet till en massa saker i vår vardag, utan att vi egentligen reflekterar över det. Tanken med "Smoothiecykeln" är att få besökaren att tänka efter lite, samtidigt som det är en kul grej, menar hon.

Smoothiecykeln kommer givetvis till användning även då det inte är Mossagårdsfestival. Som nyligen hemkommen från att ha spenderat sju dagar på Malmöfestivalen, flyttar nu cykeln till Knut den stores torg i Lund, för att under lördagen vara med i Lundakalaset.

Helgen efter det, den 5-6 september, kommer smoothiecykeln att vara ett givet inslag under Ekorundan, där Mossagården är en av 10 deltagande gårdar. På gården kan man denna helg, förutom att trampa fram en läcker smoothie, klappa gårdens alla djur, som getter, får, grisar, katter, ankor mm, åka traktor, skörda grönsaker för hand, titta på ekokonst, gunga i jättegungor i träden och mycket mer. Läs mer om Ekorundan på www.ekorundan.se.

Ebba-Maria Olson, ekovisionär

... och Dart ligger som vanligt och sover i fåtöljen

Mossagårdsbladet vecka 34

Smaklust — en matmässa i Stockholm!

Smaklust är en upplevelsemässa som genomförs i centrala Stockholm 21-23 augusti. På mässan kan man besöka cirka 300 mathantverkare från Sveriges alla regioner.

Där kan man handla, smaka och eventuellt prova på att göra en ost eller en korv. Mathantverkarna skapar sina unika produkter med bra kvalitet och smak i liten skala och ofta knuten till gården.

Smaklust är inte bara en matmässa, utan den är också en upplevelse där man som besökare kan träffa mathantverkare och förstås också köpa deras produkter. Mossagården är en av de som kommer att medverka! Och vem vet, smaklust är kanske början på din resa i smakernas rike.

Vill du veta mer om mässan, besök deras hemsida www.smaklust.se

Snart är det även dags för Ekorundan där ekologiskt lantbruk och ekologisk mat står i fokus! Den 5-6 september bjuder 9 av Skånes ekologiska gårdar in alla nyfikna och matintresserade till två dagar fyllda av spännande aktiviteter, smaker och dofter! Och, javisst! Mossagården är en av de 9 deltagande gårdarna!

Ekorundan är lite som konstrundan, men istället för att se på konst så besöker man ekologiska gårdar i Skåne. Det erbjuds många spännande aktiviteter som t.ex. berättelser om gården, odlarknep och tips, dofttävlingar, ekologi, blomstervandringar, chans att åka traktor, självplock, tävlingar, möjlighet att klappa djuren, guidade vandringar och mycket mer. Det finns massor av mat att njuta av, så ta med familjen på utflykten!

Varje gård har sitt eget program, men en sak som är gemensamt för alla är ”Bonden berättar” som sker kl. 11 och 14 båda dagarna. Då berättar gårdens ägare om hur man driver ett ekologiskt lantbruk. Ett utmärkt tillfälle att passa på att ställa sina egna frågor. I nästa veckas lådor kommer vi att skicka med en broschyr om Ekorundan där ni kan läsa lite mer.

Susanne Kuhn, Mossagården

Mossagårdsbladet vecka 33

Dags att skörda!

Än är det varmt och skönt, ganska så somrigt fortfarande. Men för bönderna är det bråda tider. Skördetröskorna är i full gång. Var man än tittar ute på åkrarna så är det fullt upp. För att inte tala om traktorerna med släp som är ute och kör på vägarna. Det bildas långa köer när alla ska hem. Och visst svär man lite när man sitter där i bilen och tycker att varför måste de vara ute och köra just nu?

I Sydsvenskan i veckan kunde man läsa om att folk skrivit in och beklagat sig över gödseldoften som låg över hela Lund. Ja, ja man ska inte tro att man slipper lukten för att man bor i stan, speciellt inte när det ligger åkrar runt omkring.

På Mossagården skördas det också för fullt just nu. Lådan för denna vecka innehåller ganska mycket härifrån: sallad, zucchini, fänkål, persilja och olika betor är det som finns med i veckans stora låda från Mossagården. Mixbunten med rödbeta i olika form och färg innehåller också vitbeta, som smakar rödbeta, men har mer sötma och gulbeta som är på tapeten hos alla restauranger som vill laga lite exklusivare husmanskost.

När jag tog en promenad på området idag, gick jag för första gången ut i själva ”stycket”, som det så vackert heter på ren skånska. Som sällskap hade jag en av gårdens katter, som plötsligt hade bestämt sig för att bli min kompis. Efter en stund jagade hon glatt lite fjärilar istället och struntade i mig.

Riktigt mysigt med andra ord. Lagom med solsken, fina orange och gula ringblommor och så blommande blålila gurkört. Ganska så avkopplande innan det var dags att sätta sig framför datorn igen.

Susanne Kuhn, Mossagården

Mossagårdsbladet vecka 32

Slut på årets festival!

Så var festivalen över för det här året och det är inte mycket kvar som påminner en om att det varit en festival på området. Den härliga skylten till entrén sitter kvar förstås och ser bara så mysig ut. Det känns nästan lite sagolikt när man går igenom den vackert målade portalen och för att komma in till festivalområdet fick man fortsätta längs den lummiga gången som förde en förbi myskankorna och grisarna. Till slut kom man fram till det gamla korsvirkeshusets trädgård där doften av nygräddade speltvåfflor slog emot en. Det var en ganska annorlunda upplevelse än på de flesta andra festivaler, som jag har varit på i alla fall.

Scenerna som artisterna uppträdde på är sedan länge nerplockade och likaså de olika tälten där man kunde sitta och äta den goda ekologiska maten. Borta är också ”smoothiecykeln”, en chockrosa cykel med en mixer framtill, där man kunde trampa ihop sin egenkomponerade smoothie.

Något som ännu står kvar är hampalabyrinten. Än är det ju inte dags att skörda denna. Det var nog många både barn och vuxna som njöt av att få springa omkring här.

Ja, artisterna var många och likaså aktiviteterna för barnen. Och det är ju det som är meningen, att det ska vara en familjefestival. Hoppas att ni som besökte oss hade det lika trevligt som vi. Och för er som ännu inte varit här hoppas jag att vi ses till nästa festival!

Varför inte semestra på vår tillfälliga camping (som enbart existerar under festivaldag