Spännande ekovaror hos Morot & annat!

Det hela började i maj 2002, då Hanna-Metta vid sidan av sitt examensarbete i agronomi öppnade en butik i Limhamn. Intresset visade sig vara större än förväntat och examensarbetet fick läggas åt sidan. Allteftersom sortimentet växte började hon leta efter en större butikslokal. Att hon hittade en just på Drottningtorget, mitt i centrala Malmö, var mest en lycklig slump. Här har hon lyckats bredda sin kundgrupp – numera hittar både barnfamiljer och många av Malmös studenter hit.

Ryktet spred sig snabbt

- Det kom rätt mycket folk redan från början här, berättar Hanna-Metta. Ryktet måste ha spridit sig, för vi gjorde aldrig någon särskild marknadsföring för den nya butiken. Men det verkar som de flesta känner varann, informationen går i kanaler! Jag märker bestående tendens av att det går bättre för det ekologiska. Jag tror att det främst beror på ökad medvetenhet som gör att det poppar upp caféer och restauranger som är ekologiska.

I butiken har Hanna-Metta assistans av fyra deltidsanställda och även hennes man Ulf Hansson avlastar henne. För Hanna-Metta har den ekologiska livsstilen varit självklar från början. På Mossagården har hon under sin uppväxt fått hjälpa till med det mesta, med allt från ogräsrensning till packning och leveranser.

- Jag har ju vuxit upp på en ekologisk gård och har alltid haft ett intresse för miljöfrågor. Butikerna ingick inte i min plan från början, men nu känns de helt rätt. Jag lär mig massor av nya saker hela tiden och man får kontakt med människor som håller på med sånt man själv är intresserad av. Det svåraste är att hålla reda på allt, eftersom jag själv inte har någon utbildning i företagande. Men det är verkligen helt fantastiskt att jobba så här, utbrister hon.

Trivs utmärkt
 

Även om hon aldrig funderat på att driva butik innan, trivs Hanna-Metta idag utmärkt med sin rörelse. Sortimentet breddas efterhand och numera finns det inte bara frukt, grönt och andra livsmedel, utan även kryddor, godis, barnmat, sanitetsprodukter och rengöringsmedel. Till och med burkmat till hund och katt återfinns i en hylla. Och hittar man inga plagg som passar i den lilla textilhörnan kan man komma in till butiken och specialbeställa kläder direkt från katalog. Även om Hanna-Metta försöker att lyssna på folks önskemål och ta in nya produkter hela tiden, reflekterar hon inte så mycket över vilka som säljer bäst.

- Men den mörka chokladen är populär och den torkade mangon är särskilt beroendeframkallande, enligt många av mina kunder. Nu är det dessutom många som efterfrågar hampafrön och olja, som ska vara både gott och nyttigt, så det kommer jag nog att köpa in framöver. När det gäller nya varor, beställer jag först små upplagor från grossister som Markatta och Urtekram, så får man se om det säljer innan man beställer in större lager. Annars är jag inte glad för att slänga produkter. Då sänker jag hellre priset eller skänker bort det, menar Hanna-Metta.

Ekomat borde subventioneras

Hanna-Metta och hennes familj har genom åren byggt upp en mycket god kontakt med de skånska bönder som levererar ekologiska grönsaker till Mossagården. Det handlar oftast om väldigt engagerade och samvetsgranna människor. Tyvärr har hon den senaste tiden kunnat märka av en viss minskning av antalet ekologiska bönder. Det tror hon främst beror på att det ekologiska lantbruket är förknippat med stora risker – det är svårt att få det att gå ihop ekonomiskt, eftersom hela skördar lätt kan försvinna om man har otur med väder eller skadedjur. Hanna-Metta efterlyser statliga subventioner för det ekologiska lantbruket för att göra det konkurrenskraftigare.

- Problemet är ju inte att den ekologiska maten är för dyr, utan den andra som är för billig! Jag tycker att man ska vara lite skeptisk gentemot de jättebilliga matpriserna eftersom de alltid sätts på någon annans bekostnad. All den där besprutningen kostar, både i försämrad hälsa och natur. Annars kunde man lägga en miljöavgift på de konventionellt odlade varorna, så att de betalar sina egna miljökostnader. Då skulle nog det ekologiska bli normen och det konventionella bli udda istället, avslutar Hanna-Metta.